Det finns väldigt mycket som talar emot att ökade klyftor är bra. Ändå är det åt det hållet som utvecklingen går just nu.
När välståndet är jämnt fördelat, när de som kan jobbar, och när de som behöver stöd får det, mår vi som bäst. Om detta finns det gott om forskning och erfarenhet som stöder.
Exempelvis skriver Finanspolitiska rådet om två stora negativa konsekvenser av ökade klyftor. Ett handlar om lägre tillväxt, det andra om en sämre tillit i samhället och därmed en urholkad demokrati. När medborgarna tycker att samhället börjar bli mer orättvist ökar dessutom riskerna för kriminalitet.
I boken ”Den inre ojämlikheten” skriver författarna Richard Wilkinson och Kate Pikett om hur ojämlikhet inte bara är dåligt för samhället, utan också för individerna. Den psykiska ohälsan ökar när avstånden mellan rika och fattiga blir större. Vi blir också mer uppdelade i vilka vi ser som gelikar och vilka som ”inte är som oss”, när klassklyftorna växer.
I Sverige har skillnaderna mellan de med högre och de med lägre inkomster ökat, särskilt sedan 1990-talet. Och främst syns skillnaderna när det kommer till ägande och kapital, även om också skillnaderna i inkomster från arbete blivit större.
SCB konstaterar att inkomsterna mellan de högt och lågt betalade på arbetsmarknaden inte varit såhär stora sedan 1975. Den bäst betalda tiondelen har också fått de högsta löneökningarna under 2020-talet. Den gruppen har lika stora förmögenheter som den lägst betalda halvan av svenskarna.
Att kvinnor – och framför allt arbetarkvinnor halkar efter så kraftigt i löneinkomster – är inte bara negativt för dem själva. Det är rent skadligt för samhället i stort. De utgör ungefär en fjärdedel av hela arbetsmarknaden och blir alltmer ett slags isolerad och tydligt definierad underklass. En viktig åtgärd som skulle minska på klassklyftorna är bättre arbetsvillkor för den här gruppen. När inte ens hälften av arbetarkvinnorna jobbar heltid och tillsvidare, får det ju konsekvenser.
Hela samhället skulle bli rikare om även kvinnor fick bra arbetsvillkor. Enligt en studie från OECD skulle de nordiska länderna kunna tjäna betydligt på en mer jämlik och jämställd arbetsmarknad. Om de nuvarande könsskillnaderna skulle tas bort skulle den årliga BNP-tillväxten per capita öka med 15 till 30 procent.
Det finns all anledning att minska istället för att öka klyftorna i Sverige.
Vad kan du göra?
- Reflektera över hur du har märkt av ökade klassklyftor i Sverige. Hur har det påverkat dig och människor i din närhet?
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: Vad är det viktigaste som behöver göras för att Sverige ska ha mindre klyftor? Vilka har ansvaret för att skapa ett mer jämställt och jämlikt Sverige?