Rapporterna om den ökade ohälsan bland kvinnor har kommit från många olika håll på sistone. Jämställdhetsmyndigheten pekar bland annat på den växande psykiska ohälsan bland främst tjejer och unga kvinnor. Folkhälsomyndigheten rapporterar om att kvinnor upplever sig må sämre än männen och Försäkringskassan visar hur kvinnors sjukfrånvaro är större. Den sistnämnda rapporterar till och med att Sverige sticker ut internationellt i hur stora könsskillnaderna är.
Statistiken visar dock att försämringarna vad gäller hälsa inte gäller alla kvinnor. Eller annorlunda uttryckt, det är inte bara kön som avgör, utan även klass.
Kvinnor med lägre utbildning och inkomster är de i Sverige som har sämst hälsa.
Den yttersta konsekvensen av detta – att kvinnor med som högst högstadieutbildning som enda grupp i samhället backar i livslängd – har bland annat SCB och Folkhälsomyndigheten konstaterat.
Det som blir tydligt är att det inte går att frikoppla arbetarkvinnors sämre hälsa med deras sämre arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö. Detta visar bland annat Försäkringskassan i en rapport som släpptes nyligen. Här förklaras kvinnors dubbelt sås stora stressrelaterade sjukfrånvaro jämfört med männen med att de förra är överrepresenterade i så kallade ”riskyrken” i välfärden. ”Tydligt är att kontaktyrken i frontlinjen utan krav på högskoleutbildning i första hand påverkas av den negativa stressen med obalans mellan krav och resurser”, som det står i rapporten.
Det som också är tydligt är att kvinnors större hem- och familjeansvar bidrar till den ökade ohälsan.
Och ohälsan drabbar inte bara arbetarkvinnorna själva, eller deras familjer. För samhället kostar det enorma summor. Bara den psykiska ohälsan, som utgör en femtedel av alla sjuktal, motsvarar 9,2 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som staten betalar ut i rotbidrag per år. Vilka fler kostnader som tillkommer på sikt av den ökade klass- och könsrelaterade ohälsan, bör också inkluderas i en sådan beräkning.
Det hade med andra ord lönat sig att satsa förebyggande på arbetarkvinnornas arbetssituation. Att erbjuda bra löner, bra anställningsförhållanden och en fungerande arbetsmiljö, med tillräcklig bemanning, lönar sig i längden för samhället.
Att det lönar sig för de enskilda kvinnorna och deras familjer, behöver väl knappast nämnas.
Vad kan du göra?
- Reflektera över om du märker av den här statistiken i ditt liv och i din omgivning. Märker du att ohälsan – och framför allt den psykiska ohälsan har ökat (och främst bland kvinnor)?
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: Vad bör göras för att minska den klass- och könsrelaterade ohälsan i Sverige?