En av de mest slående resultaten i Jämställdhetsinstitutets rapport ”800 år kvar till jämställdhet?” är den dramatiska ökningen av kvinnor som utbildar sig. När man tittar på det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige är den största yrkesgruppen arbetarmän, en grupp som också har varit den största i modern tid. Den näst största gruppen har ända till 2019 varit arbetarkvinnor – men har sedan dess backat till förmån för tjänstemannakvinnorna.
Även om gruppen arbetarmän – dvs män med som mest gymnasieutbildning – också minskar över tid (tjänstemannamännen ökar också, om än långsamt) – är det inte alls samma utveckling som bland kvinnor.
Bland kvinnor har numera 52 procent en eftergymnasial utbildning, att jämföra med 28 procent av männen. Det är med andra ord nästan dubbelt så vanligt att kvinnor gör en akademisk karriär jämfört med männen.
En reflektion kring den här utvecklingen är att det sannolikt finns rationella förklaringar till att utbildningsgraden är så olika mellan könen. Den kanske viktigaste, går att utläsa i samma rapport. Den att löneinkomster beroende på klass och kön ser så olika ut.
Som det ser ut idag har nämligen en tjänstemannakvinna ungefär samma löneinkomst som en arbetarman (i genomsnitt 36 000 kronor respektive 34 000 kronor i månaden). Att utbilda sig, blir därmed ett sätt att få en lön som det går att leva på.
Ser man till arbetarkvinnors löneinkomstser ligger de i snitt på 26 000 kronor. Statistiskt sett tjänar kvinnor alltså ungefär 10 000 kronor i månaden på att utbilda sig.
Och medan samma sak är sant för männen, tjänstemannamän får hela 47 000 kronor i månaden efter skatt, är sannolikt incitamenten lägre här än bland kvinnor.
En viktig delförklaring handlar om arbetsvillkoren. För medan arbetarkvinnor sällan får en fast heltidsanställning, är detta legio bland arbetarmän (liksom bland tjänstemän). Och medan även männens jobb kan vara slitiga, är oftast löneutveckling bra. Detsamma kan inte sägas om arbetarkvinnorna.
Men vad är då problemet här? Är det inte bra att fler utbildar sig? Ja och nej. Självklart är det bra att kvinnor i större utsträckning inte accepterar de låga löner och dåliga villkoren som finns i jobben utan högre utbildningskrav. Självklart är det bra att fler kvinnor (läs tjänstemannakvinnor) får större ekonomisk frihet. Men problemet är att samhället inte bara behöver sina tjänstemän. Landet är uppbyggt på att undersköterskor, lokalvårdare och busschaufförer finns och håller landet igång.
Det stora problemet här är att kvinnorna som inte utbildar sig straffas för det. Att det bara är de som utbildar sig som får bra löner, villkor och anställningsförhållanden.
———-
Vad kan du göra?
- Reflektera över hur det här med högre utbildning, har du märkt av att fler kvinnor utbildar sig jämfört med män i din närhet? Vilka tankar har du om orsakerna bakom detta?
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: Hur bör arbete värderas? Vad är rimliga löneskillnader beroende på utbildning, erfarenhet och andra faktorer?