Att kvinnor och män inte har samma ekonomiska jämställdhet i Sverige har vi redan konstaterat. Inte heller är det jämlikt kopplat till klass eller etnicitet.
I rapporten ”800 år kvar till jämställdhet?”, baserad på statistik från SCB, blir det tydligt att det går bra för vissa – men inte för andra. För den stora gruppen arbetarkvinnor – 48 procent av Sveriges kvinnor – är det mycket långt kvar. Sedan 2000 har den genomsnittliga löneinkomsten i princip stått stilla. Eller för att vara korrekt, den har ökat från 66,1 till 66,9 procent av männens löneinkomster.
För tjänstemannakvinnor ser utvecklingen helt annorlunda ut. År 2000 hade de 85 procent av männens löneinkomster, för att 2022 ha ökat till 94 procent.
Det blir tydligt att den ekonomiska jämställdheten har gått fram rejält för kvinnor i tjänstemannajobb under senare år. Detta är förstås positivt. Men när den andra halvan av kvinnorna – de i arbetaryrken halkar efter så påtagligt har vi ett problem.
Utifrån samma löneinkomstökningstakt görs en prognos om hur snart lönegapet sluts, baserat på samma statistik. För tjänstemannakvinnorna – som marscherat fram nio procentenheter på 22 år, dröjer det 46 år tills deras löner är jämställda männens.
För arbetarkvinnor ser det helt annorlunda ut. Med samma, mycket långsamma löneinkomstutvecklingstakt på 0,8 procentenheter på 22 år, skulle det dröja 890 år.
Räknat från 2022, det senaste året i statistiken, skulle Sverige vara jämställt år 2 912.
Lägger man till etnicitet i ekvationen blir skillnaderna ännu tydligare. Tjänstemannakvinnor med svensk bakgrund tjänar nämligen 99,7 procent av männens löneinkomster. Detta att jämföra med arbetarkvinnor med utländsk bakgrund, de som ligger allra lägst ekonomiskt. De har endast 54 procent av männens löneinkomster.
Det värsta av allt är att den sistnämnda gruppen är de enda som backar i ekonomisk jämställdhet över tid. Sedan år 2000 har de backat från 55 procent av männens löneinkomster.
Detta är allvarligt. Som det ser ut nu går det inte att göra någon prognos om när arbetarkvinnor med utländsk bakgrund blir jämställda.
Vad kan du göra?
- Reflektera över prognosen om 890 år kvar till jämställdhet. Vilka för- och nackdelar finns det med att illustrera jämställdhetsutvecklingen så?
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: Hur ofta är det arbetarkvinnors jämställdhet som lyfts i politik, i facket eller i samhällsdebatten? Vad skulle vi vinna som samhälle på att vidga diskussionerna till att inkludera klass och etnicitet?