När vi ser samhället utifrån klass och kön blir det tydligt att det finns en stor skevhet.
Det blir tydligt att det finns en grupp som har det överlägset bäst av alla – män i tjänstemannayrken. ”Rapporten 800 år kvar till jämställdhet?” visar hur de redan år 2000 hade överlägset högst löneinkomster – och hur dessa har ökat markant över tid.
I genomsnitt får tjänstemannamän 44 000 kronor på lönekontot varje månad – efter skatt. Motsvarande för tjänstemannakvinnor är 34 000, för arbetarmän 32 000 och arbetarkvinnor 24 000 kronor.
Så stora är de faktiska inkomsterna av arbete beroende på kön och klass i Sverige idag. Hur kan man då förstå de här enorma löneinkomstskillnaderna?
För det första handlar det om grundlönerna, det vill säga det som är den överenskomna månadslönen.
Här vet vi att lönerna skiljer sig åt, beroende på utbildningskrav och erfarenheter. Men det är inte hela sanningen. Det finns en lönediskriminering på arbetsmarknaden, där löner ser olika ut beroende på kön, både inom samma yrke liksom inom samma sektor, något bland annat SCB visar.
En annan viktig förklaring är att kvinnor jobbar mindre – och särskilt arbetarkvinnor. Dels tar kvinnor större ansvar för hem och familj (kvinnor tar tex sju av tio föräldradagar i föräldraförsäkringen), de är sjuka mer och de avslutar oftare sitt arbetsliv i förtid.
Den största förklaringen är dock deltids- och visstidsarbetet. LO visar i sina undersökningar att endast fyra av tio arbetarkvinnor har ett fast heltidsarbete, att jämföra med sju till åtta av tio bland övriga grupper.
Att löneinkomsten blir sämre med lägre grundlön och mindre arbetad tid är inte konstigt. Däremot ger det konsekvenser. Särskilt när priserna på mat, energi och bostad har ökat lavinartat under de senaste åren. I LO:s rapport ”Arbetarhushållen i kristider” blir det tydligt att en vanlig familj går back med över tusen kronor i månaden under 2024.
En genomsnittlig undersköterska med en lön på 30 000 kronor i månaden, och som jobbar den genomsnittliga deltiden på 80 %, får 24 000 kronor innan skatt. Med 30 % i skatt innebär det 16 800 kronor i plånboken.
Detta blir verkligheten. Detta utgör den faktiska ekonomiska ojämställdheten i Sverige.
Vad kan du göra?
- Reflektera över vilka skillnader du ser i din vardag där både klass och kön gör skillnad, tex i ekonomi, hälsa eller i möjligheter.
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: Varför ser arbetsförhållanden, villkor och anställningsförhållanden så olika ut beroende på klass och kön? Vad skulle behöva göras för att skapa en större rättvisa?