50 år. Så kort tid är det sedan kvinnors ekonomi började bli jämställda männens i Sverige.
1971 infördes det första steget i särbeskattningen, det som gjorde att det inte längre var lönsamt för svenska hushåll att bara leva på mannens inkomst medan kvinnan var hemmafru. Och bara sex år tidigare, förbjöds så kallade kvinnolöner på arbetsmarknaden. Löner som automatiskt sattes lägre enbart baserat på vilken kön arbetstagaren hade.
Mycket har hänt sedan dess. Från att 60 procent av kvinnor hade jobb år 1970 jobbar i dag nästan lika många kvinnor som män (91 procent av kvinnor och 95 procent av män). Den allmänna förskolan och föräldraledigheten med de vikta månaderna som tillkommit sedan dess, har gjort stor skillnad för kvinnors ekonomi. Jämställdhetslagen som kom 1979 har förbjudit lönediskriminering. Diskrimineringslagen som gick ännu längre 2008, förbjuder all slags diskriminering baserat på bland annat kön.
Ändå är kvinnors ekonomi långt ifrån jämställd männens. Faktum är att till och med går åt fel håll när det kommer till samlade inkomster (sammanräknade löne- närings- och kapitalinkomster). En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten visar att inkomstskillnaden år 2022 var 23,3 procent att jämföra med 22,1 år 2020. Framförallt beror ökningen på att kapitalinkomsterna har ökat mer bland männen.
Det är egentligen inte konstigt, men det behöver sägas att ekonomin är central för att uppnå jämställdhet. Det är pengarna som sätter ramarna för vilka val som går att göra. Som avgör möjligheterna att kunna bestämma över sitt eget liv, att vara fri, men också att kunna försörja barn och om man så vill, förverkliga sina drömmar.
Att pengar och välmående hänger ihop finns det gott om forskning och studier som visar på. Finansinspektionen visar exempelvis hur en högre inkomst ger en högre självupplevd hälsa. Inte så förvånande visar undersökningen hur hushåll med lägre inkomster upplever större oro och stress. Här syns en tydlig koppling till jämställdhet, då kvinnor är överrepresenterade bland de som känner en stor oro och bland de som har lägre inkomster samt har en mindre buffert vid oförutsedda utgifter.
Ekonomi hänger ihop med makt, vilket kan tyckas självklart. Och här finns tydliga samband på alla nivåer i samhället. Det är betydligt vanligare att män har högre positioner jämfört med kvinnor. Den formella makten är således ojämställt, men samma sak gäller för den informella. För brist på pengar innebär samtidigt en större maktlöshet. Ekonomin och traditionella könsroller försvårar systematiskt sett för kvinnor att kunna ta egna beslut, att styra sina liv och nå dit man vill.
Det går heller inte att prata om ett jämställt samhälle utan att se ekonomin som central. Ser man till Europa bedöms vinsterna för hela kontinenten vara enorma. Fram till 2050 skulle BNP för regionen öka med upp till 10 procentenheter om arbetsmarknaden blev mer jämställd. Skulle arbetsmarknaden i Sverige bli helt igenom jämställd beräknar OECD att BNP skulle öka med mellan 15 till 30 procent fram till 2040.
Ekonomin är alltså nyckeln för mer jämställdhet. Och för att få ekonomisk jämställdhet är ett jämställt arbetsliv avgörande.
Vad kan du göra?
- Notera på vilket sätt jämställdhet, ekonomi och makt hänger ihop? Hur ser du det här sambandet i din vardag, på arbetsplatsen och i världen i stort?
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: på vilket sätt avgör ekonomin hur jämställdheten ser ut i Sverige? Vad borde göras för att skapa mer ekonomisk jämställdhet – och vad skulle de konkreta vinsterna vara för sådana satsningar?