I Sverige finns ingen fattigdom – här har alla så att de klarar sig. Här kan alla barnfamiljer fira en överdådig jul. Ingen blir utan julklappar från tomten. Eller, är det verkligen så?
Emellanåt blossar debatten upp om det här med fattigdom.Och självklart ser det annorlunda ut i länder som Sverige jämfört med länder där torka, naturkatastrofer, krig och svält råder.
I västvärlden pratar man i stället om ”relativ fattigdom”, det som mäts genom att se hur stor andel av befolkningen som har mindre än 60 procent av medianinkomsten. Har man en lägre inkomst än så klarar man sig bara nätt och jämnt, eller inte alls. Och tyvärr är det alltför vanligt att svenskar lever i detta. Enligt Eurostatlevde 16 procent av svenskarna i ”låg ekonomisk standard år 2021. Och med de senaste årens skenande mat-, boende- och energipriser har den andelen med all sannolikhet ökat. Bara kostnaderna för julmaten har enligt Matpriskollen ökat med 6 procent sedan förra året.
Fattigdom hänger ihop med klass, men också med kön och etnicitet. Det finns gott om statistik som pekar på detta, men också att det är på de grunderna som klyftorna ökar.
De mest välbärgade i Sverige är oftast män, oftast högutbildade och har oftast svensk bakgrund. De med störst risk för fattigdom är som motsats, arbetarkvinnor med utländsk bakgrund.
Enligt SCB är fattigdom nästan sju gånger vanliga bland utrikesfödda än utrikesfödda. Även kvinnor är överrepresenterade och särskilt de som är ensamstående med barn. Bland dessa lever en av fyra i fattigdom.
Även rapporten ”800 år kvar till jämställdhet?” visar hur klass, kön och etnicitet avgör inkomster – och därmed risken för fattigdom. Faktum är att den genomsnittliga löneinkomsten för arbetarkvinnor med utländsk bakgrund– 19 422 kronor – ligger drygt 500 kronor under det som regeringen har fastslagit som lägsta nivån för försörjning för arbetstillstånd. Detta är i sig anmärkningsvärt.
Hur blir det då med julklapparna i år? Hur många familjer tvingas avstå från julfiranden på grund av ekonomin? Stadsmissionen rapporterar att 38 procent fler söker stöd inför jul i år jämfört med i fjol. De upplever att de som söker är mer desperata och att många föräldrar äter själva mindre för att ha råd med klappar till barnen.
Fattigdomen växer och att fira jul är alltmer en klassfråga. Ska det vara så?
Vad kan du göra?
- Reflektera över hur du har märkt av de ökade kostnaderna för mat-, energi, boende eller annat under senare år. Vad har det fått för konsekvenser i ditt liv?
- Diskutera med vänner, bekanta och arbetskamrater: Vad behöver göras i samhället för att minska den relativa fattigdomen? Vilka konkreta förbättringar skulle behöva göras?